Nu var det dags för ett nytt inlägg nu. Passar på medan tösen tar ett tupplur..
Det är så mycket man ville skriva om men vet inte riktigt hur man ska börja.

Tycker att folk har förändrats så mycket nu, kanske är det för att de blivit mer vuxen? Vänner som försvunnit när man fått barn tycker man är så synd. De kommer att förstå själva när de skaffat en, men jag finns kvar för dom.. Folk som förväntar sig för mycket blir oftast besvikna, planera eller räkna inte med för mycket då blir ni bara besvikna. Ta dagen som kommer och livet är för kort för att man ska bry sig om bekymmer eller sånt smågrej!

Med huset har det inte blivit mycket fix med på sista tiden, det gör mig lite frustrerad. Men som sagt, tar dagen som kommer och jag är mycket glad för det jag har, jag kämpar och strävar mot ett bra framtid. Det är inte många som gör det, det är lätt att ge upp och klaga, det hjälper inte att smita ifrån problemet utan man ska ta itu med det. I helgen får man besök som gör så att vi kommer nog att komma lite längre med huset.

Med lillflickan går det så bra, hon växer och utvecklas som det ska. Har tagit sina första steg och börjat teckna mer. Ger henne det tid hon behöver och hon gör det hon själv känner för. Hunnit bli 9 månader, lika länge som hon funnits i mig. Hon är en fantastisk flicka, är jättestolt över henne och jag och Bennie älskar henne oerhört mycket. Gör allt för att hon ska få det så bra uppväxt och bli en självständig flicka.

Min karl, ja han är allt för mig och Aimee. Han har funnits där för mig så länge jag minns. Han gör så mycket med huset ja kan aldrig tacka honom nog.

Hösten är defintivt här nu och det är så mysigt med kylan tycker jag, särskilt med frost som ligger på marken på morgonen. Hundarna är helsnaggade nu och redo för vått och slask. Naturligtvis får dom täcke på sig när kylan biter i. Särskilt på Bubbel för han är mer känslig för kylan när han blivit äldre.
Måste köpa fler väggprydnader där man kan lägga ljus på, det är ju ingen ide med ljus på bordet när Aimee princip når överallt. Jag har inte riktigt hittat vad för stil jag vill ha härhemma, det lutar mot olika stilar för varje gång man ska planera hur inredning ska se ut, det blir lite jobbigt men jag får nog hitta en egen stil, har bläddrat igenom olika tidningar, men får ingen inspiration därifrån så jag får hitta på egna. Blir ju dels bra för om man följer ett visst stil så hittar man ju det hos de andras hem också så man är inte ensam om stilen.

Man umgås nu mer med de som har oxå barn, det blir automatiskt så när man har mer gemensamt med dom och de lyssnar när man vill prata om sin egen barn. Men har några underbara vänner som finns alltid där för mig vilket jag är jättetacksam till. I denna avlånga landet vill jag verkligen att alla ska samlas och bo i en samma stad. Nåväl, min önskan slås inte in..


Ja nu har jag nog skrivit ner det mesta, bellman vibbar nu så jag ska nog ta bort datorn och umgås med lillflickan lite innan lunchdags..

Puss på er folks!